Hur pratar rapartister om teman som rasism, klass, kön och sexualitet i sina låttexter? Öppen föreläsning om två decennier av svensk hiphop med sociologen och genusvetaren Kalle Berggren. "Det finns en ambivalens hos många manliga rappare, mellan att älska sina grabbar men att samtidigt inte vara homosexuell" säger Kalle Berggren.
Konsert med de svenska hiphop/rap-musikkollektiven Lokal och Green Line Army. Foto: Mostphotos
Svenska hiphop/rap-musikkollektiven Lokal och Green Line Army. Foto: Mostphotos

I sin avhandling ?Reading rap? analyserade Kalle Berggren låttexter från ett 40-tal svenska rapartister under två decennier, från början av 1990-talet och framåt. Bland manliga rappare är frågor om rasism och klassojämlikheter framträdande i texterna.

"Det finns berättelser om erfarenheter av alltifrån kronofogden och socialtjänsten till diskriminering på arbetsmarknaden, och inte minst om rasism från polisens sida", säger Kalle Berggren.
Ambivalent kärlek

Bland manliga rappare används gärna ?bög? som ett skällsord för att beskriva polisen. Men samtidigt som manliga rappare tar avstånd från homosexualitet finns en ambivalens i och med att de ofta ger uttryck för mycket kärlek till sina ?bröder? och ?grabbar?.

"De utför ett intressant gränsdragningsarbete här, när de å ena sidan ger uttryck för att älska andra män mest, men å andra sidan tydligt tar avstånd från att vara homosexuella."
Våld och sexistiska relationer

Hos kvinnliga rappare är frågor om klass och ras mindre framträdande och istället kritiseras mansdominansen och sexismen, både inom hiphopscenen och i samhället i stort.

"Det kan handla om att bli sedd som en avvikare eller paradox inom hiphoppen. Men det finns också berättelser om mäns våld mot kvinnor, om ojämlika löner och om killar som beter sig sexistiskt i relationer."

Kalle Berggren
En av de första studierna

Medan det finns en hel del forskning om hiphopkulturen i USA, är Kalle Berggrens avhandling om svensk hiphop en av de första studierna i Europa som försöker ta ett helhetsgrepp på frågor om såväl kön och sexualitet som klass och ras. I sin avhandling har han också tittat på hur maskulinitetsforskning kan utvecklas genom att i större utsträckning utgå från aktuell feministisk, queer och intersektionell teori.
Feminism och maskulinitet

Kalle Berggrens forskningsintressen är feministiska kulturstudier, män och maskulinitet, och feministisk teori. Han disputerade 2014 i sociologi vid Uppsala universitet på avhandlingen "Reading rap. Feminist interventions in men and masculinity research", men är numera universitetslektor vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Lokal/plats: Farsta bibliotek, Foajén, Farstagången 8
Datum: Onsdag Wednesday, 16 November 2016
Tid: 6:00: - 7:00:
Mer info: Farsta Bibliotek
Mer info: Läs hela Kalle Berggrens avhandling här